ELMINA CASTLE
Kategori: GHANA
Imorse vaknade vi till spöregn. Vi packade ihop våra väskor och mötte upp tyskarna (de från Schweitz), chackade ut och hoppade in i taxin som skulle ta oss till Elmina. På de få meter från receptionen till bilen hann vi bli småblöta, men eftersom bilen självklart inte var tät regnade det in ganska fint från alla håll och kanter.
Föraren torkar rutan som en galning, och vi guppar fram längs vägarna. Väl framme regnade det ännu mer, så ni förstår ju resultatet. Vi var genomblöta när vi väl nådde ingången. Linda brister ut "jag måste gå på toa", som ett litet barn, och kommer tillbaka
droppandes. Toaletten låg utanför, ned för en trapp och så vidare.
Rundturen börjar, självklart på utegården. I ösregn springer vi runt i Elmina Castle, försöker höra vad guiden säger och springer vidare. Med handen på hjärtat, jag hörde inte direkt mycket. Förutom att Elmina är större och äldre än Cape Coast, och att
slaveriet började tidigare där. Utrymmet för slavarna var ljusare och mer rymligt, rent rumsmässigt. Istället hade stället fler slavar på plats samtidigt. Plus minus noll, med andra ord.
Vi gick ned i källaren, för att se gången ut till Elminas "point of no return", och där ni. Där stod vi i vatten upp till halva vaden, och det forsade på bra. Jag personligen tyckte känslan var obehaglig, men fick en annan typ av känsla för hur de faktiskt
hade det. Det har ju regnat alla tider. Hemskt. Elmina var lika hemskt som Cape Coast, men eftersom hela rundturen gick väldigt fort och "slarvigt" på grund av vädret, och svårigheterna att höra guiden, fick vi inte ut lika mycket av denna tur som
den förra.
Därefter vinkade vi hejdå till vännerna och hoppade på bussen tillbaka till Accra. Imorgon ringer klockan tidigt, vi ska med danskarna norrut på landet för att besöka några skolor och liknande. Jag är såååå spänd inför detta!
