JORDENS ALLA HÖRN OCH KANTER

Alla munkar studerar, och då studerar de läran om Buddha och buddhismen. Det här är ett krav som gäller för alla, både barn och vuxna som skickas till templen. Sedan skiljer de sig åt på följande sätt: 

1. Som munk studerar man samt reser runt och föreläser om det man studerar, hur man skall leva och så vidare. Samt deltar i diverse olika aktiviteter, exempelvis insamlingsdagar. 

2. Studerar och mediterar. Den här munken föreläser aldrig, utan mediterar och studerar för sig själv. 

Insamlingsdagar handlar om att munkar och nunnor från de olika templen i staden de bor i samlas inne i staden bland "de normala byborna", och samlar in pengar, deltar i parader etc. Därefter delas donationerna upp mellan de olika templen, för att samtliga skall ha råd att äta och överleva. Dessa dagar annonseras ut i förväg så samtliga medborgare blir medvetna och kan delta, eventen brukar vara populära. Här i Myanmar (Burma) är cirka 89% troende och utövar religionen på något vis, exempelvis besöker en pagoda och ber regelbundet. 

Färgen på deras dräkter har ursprungligen att göra med vilken region de härstammar från, och för att man förr i tiden färgade tyget naturligt med hjälp av bark. Barken avgjorde således vilken färg tyget skulle få. Idag färgas det kemikaliskt eftersom hållbarheten blir bättre, och de olika färgerna lever bara kvar av gammal vana. 

En annan lärdom var att föräldrarna beslutar att skicka barnet (som liten) till ett tempel under valfri tidsperiod, för att barnet skall studera läran och leva med de äldre munkarna. Sedan får barnet åka hem igen, och senare i livet kan han/hon själv besluta sig för att bli munk/nunna. Hur länge man stannar och om man stannar är upp till var och en, ingen tvingas utan alla är fria att själva besluta. Det är även fritt fram att gå med och gå ut hur många gånger som helst under livet. 

Om en familj inte kan ta hand om sitt spädbarn, på grund av exempelvis ekonomiska hinder, sjukdom eller dylikt, kan de skicka sitt barn till ett tempel. Där får barnet då bo och får sina behov tillfredsställda- med kravet att barnet måste studera läran. Dock är det upp till barnet själv (med åren) att besluta sig för att lämna eller inte, och innan barnet uppnått beslutsålder är det upp till föräldrarna. Dock får barnet endast lämna (om det vill) under förutsättning att denne har någonstans att ta vägen- att föräldrarna vill/kan ta hem barnet. Annars får barnet inte lämna templet, eftersom det inte överlever utan grundläggande förutsättningar. Fin tanke, mänskligheten är bra vacker ibland. Tycker jag. 

Sådär, en kort lektion i munkar. Jag blev förvånad över att de får komma och gå hur de vill, i stort sätt. I min värld är det ett enkelt sätt att utnyttja systemet- gå med under en tuff tid och lämna när det lättar. Men det kanske bara är jag som tänker så, som inte är troende själv. Sedan lever munkarna och nunnorna på donationer, man kan säga att hela religionen lever på folks donationer. Det finns inga statliga bidrag, ingen skatt eller liknande som vi betalar för kyrkan i Sverige. Å andra sidan, är nästan 90% troende är det inte så konstigt att alla tempel och buddhismen i sig överlever. Det blir ju några slantar var dag.